14 Jun.

Vi springer som barn med studs i dojan.

Trillar ner i gruset, skrapar upp knäna.

Men skrattar bara bort smärtan,

Och förtränger tårarna.


För världen ligger för våra fötter,

Så vi springer som aldrig förr,

I riktning mot horisonten.


Kommentarer

Dina tankar i ord:

Namn:
Låt mig inte glömma dig

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: